#fackboksondag och bokreantips

I dagarna har jag tipsat om läsvärda fackböcker på mitt instagramkonto under #fackboksonsdag under ett års tid. Detta sammanfaller fiffigt nog med bokrean och här nedan tipsar jag om några av #fackboksonsdags böcker som går att hitta på bokrean.

Maja Hagermans Käraste Herman. Rasbiologen Herman Lundborgs gåta. Även fler av Maja Hagermans böcker finns på rean och de är alla värda att lägga en slant på!

Karin Johannisson. Briljant, som alltid i Den sårade divan: Om psykets estetik.

Krigsdagböcker 1939-1945

Astrid innan hon blev hela folkets Astrid Lindgren ger oss en inblick i sin vardag under andra världskriget.

Den nya kvinnostaden

Nina Burtons Den nya kvinnostaden finns att köpa som e-bok för en spottstyver här.

Boktjuvarna : Jakten på de försvunna biblioteken

Anders Rydells Boktjuvarna: Jakten på de försvunna biblioteken. Nazisternas bokbål känner de flesta av oss till. I den här boken tar Anders Rydell med oss på jakten efter de böcker som nazisterna stal, men valde att spara.

Hur jag laddar batterierna (när jag inte läser)

De senaste veckorna har varit intensiva, minst sagt. Deadlines, flunsan, besök… Nu när helgen kommer ska jag göra mitt bästa för att ladda batterierna. Förr i tiden innebar det ofta att hänga med näsan i en bok och det gör det för det mesta fortfarande. Men när jag har jobbat intensivt med översättning och text i tio – tolv timmar om dagen hela veckan för att jobba igen sjukdagar, så är jag inte supersugen på att läsa. Sen finns ju klassikerna: motion, bra mat, sömn, solljus och frisk luft. De ska jag såklart ägna mig åt. Men förutom dem har jag alldeles egna, skräddarsydda sätt att ladda upp energin:

Ligga i soffan och lyssna på podcasts. Och då menar jag inte de där coola som alla andra tycks lyssna på. Utan mina egna små guilty pleasures. Som är så där lagom intressanta, så det inte gör något om jag slumrar till medan jag lyssnar. Just nu är det Unsolved Murders där jag ignorerar skämskuddenivån ganska rejält. Jag brukade lyssna på Creepypodden men fick sluta eftersom jag blev alldeles för skrämd och drömde mardrömmar om getmannen. Som jag egentligen inte ens tror på.

Titta på brittiska deckare. Japp, de måste vara brittiska. Några fler krav har jag inte. Jag önskar att jag kunde säga att jag är en finsmakare, men när det kommer till batteriladdning så är jag mer av en frossare.

Titta på kostymdraman. De behöver inte vara brittiska. Men de bästa är det.

Lyssna på ljudböcker tillsammans med barnen. Att lyssna på ljudböcker på egen hand har en ganska hög tröskel hos mig. Men under hösten och vintern har jag och barnen lyssnat på ljudböcker tillsammans och det är ett trevligt sätt att umgås. Mest har vi lyssnat på Glasbarnen av Ingelin Angerborn, Suneböckerna, Åsa Larsson och Ingela Korsells Paxserie samt Cressida Cowells böcker om Hicke Hiskelig Halvulk.

Sitta ute med en kopp kaffe i handen och glo. Glo är underskattat. Ni som följer mig på instagram vet att jag gärna tar min fikapaus ute i -16. Mössan på!

Så det är vad jag kommer ägna den här helgen åt. Ladda batterierna och samla kavalleriet till nya tag nästa vecka.

Tröstböcker att återvända till

Ibland blir tillvaron lite som att ta sig igenom knähög gröt utan att något jättedramatiskt egentligen har hänt. Det är bara lite dammgrått och tufsigt och det är svårt att hitta någon riktig schvung i det man gör. Det är då jag återvänder till mina tröstböcker a k a mentala snuttefiltar.

Det här är inte alla mina tröstböcker, snarare ett hyfsat representativt axplock:

Jag hade några år när jag läste Kerstin Ekmans trilogi Vargskinnet minst en gång om året. Helst på våren. Riktigt så ofta blir det inte längre, men lite då och då. Att böckerna utspelar sig i trakterna där jag bor gör att berättelserna kommer extra nära.

Cora Sandels Alberteböcker har hängt med mig sedan tonåren och de funkar fortfarande. Jag tror att berättelser om uppbrott och viljan att leva ett eget liv aldrig åldras.

 (pocket)

Elly Griffiths böcker om Ruth Galloway har allt jag behöver: England, mord, historia och udda relationer.

 (häftad)

Av Jacqueline Winspears alla böcker om Maisie Dobbs har bara en handfull blivit översatta till svenska. Jag har så extremt svårt att förstå varför. Jag älskar att kliva in i mellankrigstidens London och inte komma ut därifrån förrän jag är snäll igen.

Om ingenting annat funkar, så funkar alltid W H Auden.

Har du också tröstböcker? Kommentera gärna här eller på mitt instagramkonto @textandtranslation

Det bästa med att jobba som frilansande översättare!

Lite då och då hör jag egna företagare säga (eller skriva): ”Men jag vill ju bara översätta/skriva/fotografera/laga mat” eller vilken sysselsättning som de nu valt att göra karriär av. De tycker annat kommer i vägen. Kundkontakt, säljande, administration i allmänhet och bokföringen i synnerhet. Fix med hemsida och prata med Skatteverket. Nej, allt är verkligen inte dans på rosor, champagne och konfettikanoner.

Men en sak vet jag: Om allt jag gjorde på dagarna var att översätta och skriva skulle jag bli så uttråkad att jag börjar gnaga på inredningen. En av de saker som jag verkligen gillar med frilansandet är variationen.

Jag inser nu att så har jag alltid varit. På mina jobb har jag alltid varit den som klappat i händerna när det har blivit dags för studiebesök. Jag har ansatt folk med tjugotrettisju frågor om deras jobb och utan att fråga fått privata rundvisningar på deras kraftverk-ombyggt-till-café, eller blomkruksfabrik-ägd-i-fjärde generationen.

Jag gillar att lära mig nya saker och det bästa med att vara översättare i allmänhet och facköversättare i synnerhet, är att det är högst troligt att de kunskaper som tidigare mest kommit till nytta när jag spelat sällskapsspel, faktiskt kan komma till nytta i jobbet.

Frilansande ger visserligen inte mycket utrymme för studiebesök men jag älskar researchen. Jag har fått lära mig saker om alltifrån balett till mat från amerikanska södern, dataspel och hjärnan. Dessutom uppskattar jag variationen och att få vara både verksamhetsplanerare, pr-avdelning och sekreterare samtidigt passar mig utmärkt. Att bara gör en sak är verkligen inte min grej.